Härliga känslor!!

Åhh nu när det börjar smälta in känns det alldeles underbart :)
Så många bra saker har hänt mig under dessa 16 veckor och så många nya vänner för livet har jag fått!
Äntligen har jag börjat tycka om att umgås med vänner igen, senaste året när jag blev som sjukast undvek jag oftast alla sociala sammanhang för jag orkade inte och hade blivit väldigt tillbakadragen.
Alla känslor en människa känner var som bortblåsta innan jag kom till kliniken, jag var bara ett skal fyllt med ilska, frustration, nervositet, skam och äckel. Inga positiva känslor med andra ord.

Men så kom maten in i bilden och för varje vecka började jag känna mer och mer i kroppen. Känslor som jag inte upplevt på länge sprudlade i kroppen. Jag kunde bli glad på riktigt och det var en underbar känsla.
Det är en oerhörd lättnad att inte länge behöva bära på den oron och nervositeten i kroppen. Herregud så dåligt jag har mått och herregud vilken skillnad på idag.
Jag ska aldrig mer gå tillbaka till denna spöklika tillvaro och de gånger det går snett ska jag tänka tillbaka på den tiden och verkligen kämpa mig upp.
Visst kommer det alltid finnas svackor och då är det viktigaste att aldrig ge upp!

Åh just nu är jag lycklig, glad, omtumlad, stolt, kär... ja många fina känslor ryms inom mig. Det har varit en lång resa men den bästa någonsin och den kommer pågå en livstid.. Det viktigaste är att aldrig ge upp!!