Dear god!

en fin bit :) enligt mig så lyssna på Dear god med Avenged Sevenfold
Word!!

Jim-Böb-Jimmies födelsedagsfest :)

Herregud vad kul det var igår, bästa kvällen på länge och jag är så glad att jag valde att gå dit!

Jimmy hade kalas med peruk tema och alla såg verkligen för roliga ut. Jag hade dock ingen peruk, jag e för pryd för det haha!
Kvällen avslutades på Debaser där jag och Danne hade hoppats på lite salsa toner men det blev breakdance istället :)
Kvällen fick dock ett väldigt konstigt avslut för min del.. Min dotters pappas båda X var där och det blev lite livliga samtal om det som hänt. Den ena av dem är väldigt trevlig, hon har varit där för Mini med.. Den andra är den falskaste människan jag vet och jag höll på att ge henne en lavett.. Det kändes väldigt skumt att träffa de båda.
Från det ena till det andra så mår Anton bra, jag blev så glad när jag fick höra att varningen var över och ingen våg hade kommit :)
Sluta skrämmas så där Anton och se till och kom hem nu!! Vi saknar dig!

Tsunami

Tänker just nu på min finaste vän Anton som sitter i bergen någonstans på Hawaii. Det har utfärdats en tsunami varning på ön och alla måste evakueras :(
Pratade med honom precis och han är säker där han är nu..
Anton, jag hoppas verkligen du är rädd om dig!!
Tänker på dig, du har en stor plats i mitt och Minis hjärta..

Lördag

Mår väldigt bra idag med tanke på gårdagen hihi. Det var verkligen en superdag med Anna :)
Har dock inte ätit något än och känner inte för det heller just nu, kanske gör jag det sen.. Har fått nya sms och samtal från J igår och idag och mår ganska kasst psykiskt för det, jag ogillar skarpt den rädslan som smyger sig på en. Jag har insett att jag är nog rädd för honom ändå, han sa att han har inget kvar att leva för och det kvittar vad han hittar på... undrar vad han menade med det?? Jag får nog hålla extra koll när jag är ute, han har ju förföljt mig förr.. Åh jag borde gå till polisen men jag orkar inte, jag fick inte heller tag i min advokat för hon är på semester...
Varför händer allt mig undrar jag, jag börjar bli ganska trött på detta, skulle kanske tagit rådet på allvar för några år sedan och skaffat skyddad identitet.. Men jag valde att inte göra det, för jag kunde bara inte förlora min familj, mina vänner och starta ett liv någonstans i sverige alldeles ensam..
Åh this sucks big time... :(

Härliga fredag :)

Sötaste Anna kom och hämtade mig på jobb idag. Det slutade med att vi tog några glas vin på lilla torg och firade att det är "vår"
Tack för det Anna och tack för att du öppnade upp mina ögon i en viss fråga, allt blev just mycket klarare och jag vet vad som måste göras .
It sucks but it has to be done...
Men kvällen var mys och vinet var gott och jag längtar till nästa gång vi ses!
Love you!

just lovely :)

Åh herregud, har fått värsta träningsvärken från helvetet i ljumsken och kan knappt gå haha Och värre kommer det att bli imorgon, lucky me, YeY!! Så går det när man glömmer att stretcha..
Hade en toppen dag på jobbet idag, jag och Sissi spenderade dagen med att fylla ut nytt och prata strunt och Jacob fick för sig att prata motala dialekt sista timmen och jag kunde inte sluta skratta.
Jag måste säga, It's lovely to be back!! Har saknat er så himla mycket på jobb :)
Fast just nu ser jag dock inte fram emot att stiga upp halv sju för att göra skyltfönsterna men å andra sidan så slutar jag 14 så då hinner jag med en jogging runda om träningsvärken är borta.
Sen är det helg för mig och jag längtar tills lördag av en massa olika anledningar :)
Mys ska det bli :)

Here we go again..

Jag säger bara att idiot ex borde spärras in på en annan planet...Jag har senaste tiden blivit uppringd varje dag och fått flera sms per dag.
Fick idag höra att allt är mitt fel att jag blev slagen, mitt fel att han förlorat allt och blivit hemlös och på det så ska vår dotter bo i Göteborg över helgerna för det är dags för honom att vara pappa?! Vad tror människan? Inte ens hans dotter vill sova över hos honom för hon känner inte honom, de har bara träffats ett par gånger per år.
Ja så nu får man gå till polisstationen imorgon och be om besöksförbud igen för typ 10e gången.
Det är inte så att jag är rädd för honom utan mer vad han skulle få för sig att göra med mig eller vår dotter. Vad är det med dessa sjuka män som gör att de inte kan släppa taget och gå vidare... Herregud, det är skratt retande vilken otur jag har alltid.. Denna människa förtjänar verkligen inte ett liv i det fria så sjuk som han är.. Jag kan ärligt inte låta bli att skratta åt detta för det är helt sinnes haha!

YEY!!

Samtalet i morse gick jättebra och jag hade nästan nått matchvikt igen :) BMI 20,9!! Hurra för mig! Så nu får jag börja träna igen!! Jag är så glad att jag lyckades :)
När jag kom till jobbet sen så skurade grabbarna golvet, det är minsann tur man har dem så man slipper göra det själv.
Dagen spenderades med att möblera om och fylla ut med den nya vårkollektionen.
Nä nu e det jogging som gäller och sen har jag en date ikväll :)
Idag är en bra dag, så är det bara!
Lucky me!!

...

Sitter och väntar på att Mini ska vakna så vi kan hitta på något kul idag när jag är ledig.
Jag var helt slut igår, det märks att jag inte har jobbat på ett tag. En veckas semester hade inte suttit helt fel ;)

Imorgon har jag samtal med min behandlare innan jobb och jag måste säga att jag har lite ångest, jag har inte öppnat den röda pärmen sedan jag slutade. Jag är ju fortfarande i öppen vård och har uppgifter som ska göras fast jag inte är där dagligen. Får se, kanske gör jag dem ikväll.
Sen är det vägning imorgon innan samtalet, jag funderar på att komma för sent bara för att slippa det, jag kan ju alltid säga att bussen var sen nu när det är snö..
Ärligt talat är jag himla trött på att behöva gå tillbaka till kliniken varje vecka, jag antar att det är för jag har misslyckats och jag vill inte sitta och säga det till F och göra henne besviken.
Jag fattar inte varför jag alltid ska ta det så hårt, släpp det och gå vidare Madeleine!! Det är bara till att börja om varje gång det går fel, men varför kan det inte bli rätt varje dag?
Allt jag önskar är att vara frisk men varför måste vägen dit vara så himla svår??

Morgonpigg

Är ovanligt pigg idag för att bara ha sovit 4 timmar.
Jag ser verkligen fram emot att jobba idag. Det ska möbleras om i hela butiken och rean ska flyttas och den nya vår kollektionen ska ut i butik..dockor ska kläs i fönsterna.. Ja jag har med andra ord en del att stå i idag :) som tur är så har jag Linn som gärna hjälper till!
Förresten så har det kommit in röda chinos till herr som är as snygga, så kom in och prova guys :)

Paris abstinens..

Tittade igenom bilderna från Sweet Paris och längtar tillbaka. Susanna vi kommer snart igen, I promise :)

Söndag

Jag hade världens sämsta morgon idag..
Hade ingen hunger alls så till frukost blev det 1 latte, sen var det meningen att jag skulle äta soppa på jobbet innan jag började men den slängde jag och åt en kanelbulle istället. Bra självdisciplin Madeleine!!
Till mellanmål blev det 1 banan.
Tur att jag jobbade så jag hade annat att tänka på för hade jag varit hemma hade det slutat med att jag gråtit resten av dagen för jag känner att jag har misslyckats.
Jag trodde att jag skulle fixa det här hur lätt som helst men det är svårare än jag trodde att börja äta på helt andra tider än jag är van vid.
Men som sagt imorgon är en ny dag, så jag får börja om igen och igen tills det blir rätt.

Oh crappy day...

Idag är just en sådan dag som borde strykas ur kalendern...
Validering är vad som gäller idag och jobb of course...

Americas Cup

Jag måste då säga att grabbarna har gjort ett utomordentligt jobb när jag varit borta. Så här fint kan de skylta minsann :)
På bilden syns vår special kollektion för Americas Cup, riktigt snygga pike´r och rugby tröjor i fräscha färger, ett måste inför våren minsann!

Det var riktigt kul att jobba idag och jag fick höra från chefen att det märks att jag har mer energi än förr och är gladare, det kändes skönt att höra.
Maten har gått super, nu har jag bara kvällsmålet kvar :) kl 21

Nu ska det kollas skidor på tv och sen vill Mini se Melodifestivalen så jag får väl ge efter på den ;) fast jag inte är så intresserad.

Pigg och glad?

Blev i morse väckt av chefen som skulle säga att hans buss var sen.
Robban,, jag börjar faktiskt 11.45 det var inte schysst alltså ;)
Just nu har jag precis ätit frukost och mår faktiskt ganska bra men jag undrar verkligen om jag luktar vitlök idag? Återstår att se vad de säger när jag kommer till jobb.
Rea lördagar är det full rulle så det ska bli riktigt kul idag, sen att jobba söndag imorgon är en annan femma, det vet vi alla vad jag tycker om det :S
Nej nu blir det kaffe, dusch och iväg till Peak :)
Glöm inte att vi har 40% på skidkollektionen så jag tycker att alla som åker skidor borde investera i ett Heli set ;)

Måste bli frisk nu!

Har spenderat dagen med att kurera mig från denna dunder förkylning för jag måste verkligen jobba i helgen nu när det är rea. Sen vill jag inte börja min första vecka med att vara sjuk. Jag har druckit massor med vatten och the och ätit 5 måltider idag :) och massor med lök och vitlök som jag hatar! Allt för att bli frisk. Tur för mig att jag inte har en date i helgen eller snarare tur för honom :)!

Japp ni läste rätt, jag har ätit 5 ggr idag, jag har faktiskt känt av i kroppen och huvudet att jag ätit mindre än vanligt de senaste dagarna, så nu måste jag verkligen skärpa mig och börja äta som jag lärt mig på kliniken.
På 2 veckor har jag gått ner 3 kg och hamnat på Bmi 18,7 jag ska ligga på 21 eller däröver. Men jag är positiv och vet att jag kommer gå upp det igen innan onsdag då jag har samtal med min behandlare.
Jag kommer ta det riktigt hårt om jag inte lyckas med det för jag vill ju verkligen att hon ska bli glad och se att jag har ansträngt mig.
Tro mig, jag har verkligen kämpat mig igenom detta och fast jag verkligen inte vill äta så gör jag det ändå för jag vet att det får mig att må bra.
Ibland önskar jag att jag var normal som alla andra och kunde äta när som helst utan att känna obehag i kroppen.
Vem vet... en dag kanske jag kommer att kunna äta som alla andra och njuta av det, vilket jag hoppas.. eller så kommer jag alltid få kämpa mig igenom varje måltid och vara ätstörd. Jag är inställd på det första alternativet och kommer inte ge upp så lätt.
Tänk om man bara hade kunnat knäppa med fingrarna och bli frisk på direkten..men nu är det inte så, så jag tar en dag i taget och hoppas på det bästa för varje dag.
Inga snedsteg, bara framsteg är det som gäller...

Skönt att vara tillbaka!!

Nu har jag jobbat 2 Vip-kvällar på Peak och det var så kul. Det var verkligen roligt att se alla arbetskamrater igen som jag har saknat så!
Det gick hur smidigt som helst att jobba och det kändes inte alls som jag varit borta 16 veckor.
Däremot har jag åkt på en mega förkylning som jag misstänker T har smittat mig med (känns bättre att skylla på någon annan) , han kom nämligen hem med bihåleinflammation från Usa.
Så idag fick jag tyvärr ställa in mitt samtal med min behandlare. Fast det har gått super med maten på sistone så jag hade inte haft så mycket att prata med henne om idag ändå.

T är i Vallåsen och åker bräda idag för första gången, jag blev lite orolig när jag fick ett mms där det stod att han vridit knäet, för han såg väldigt glad ut på bilden..hmm... Får se vad han säger sen, jag hoppas han skojar.

Från det ena till det andra, vi har fått in en super snygg jeans klänning på Peak. Jag lägger upp en bild på den och kom gärna in och prova, vårens kollektion är super fin!!

Första jobbedagen!!

Åh som jag har längtat till denna dag! Det ska bli så kul att träffa alla arbetskamrater som jag har saknat så!!
Dessutom så är det vip-kväll så det kommer bli extra roligt :)
Jag måste säga att jag är väldigt nervös men det ska nog gå bra.
Jobbar 15.30-21 så det är ingen lång dag och tiden kommer gå fort när det är rea.
Sen blir jag hämtad efter jobbet av sötaste T, han ska sova hos mig ikväll, det gäller att passa på när dottern sover borta :)
När det gäller maten så har det gått ganska bra de senaste dagarna, jag har ätit 4 av 5 måltider. så det är inte så illa jobbat. Jag är väldigt stolt över mig själv att jag kan hålla det så, men jag måste försöka komma upp i 5 måltider igen.
Nästa veckas projekt med andra ord!
Nä nu ska jag göra mig i ordning för dagens arbete och kvällens date :)

Strax tillbaka på jobb!!

På onsdag mina vänner är det dax för mig att börja jobba igen och jag ser verkligen fram emot det. Jag har verkligen saknat mina arbetskamrater och våra roliga pratstunder. Dock känns det väldigt nervöst hur det ska gå med mina måltider eftersom jag måste slänga om mina tider helt. Middagen ska egentligen ätas kl 18 men nu kommer det istället bli tidigast kl 19.30. Hm jag får klura på den hur jag ska lösa det för att inte hamna i hetsätning pga hunger.
Det blir en utmaning att börja jobba igen men väldigt kul. Jag kommer att göra mitt yttersta för att äta. Det som känns skönt är att alla på jobb stöttar en och chefen har gjort ett speciellt schema så jag kan äta när jag måste. Inte alla som har så förstående arbetskamrater märkte jag på kliniken så jag har tur som jobbar på en sådan bra arbetsplats.
Åhh jag vill att det ska bli onsdag nu!!
Lägger in några bilder på skyltningar jag gjort :)

Träning avslutad :)

Åh herregud så jobbigt det var att springa idag, det var snö överallt och jag andades in en massa snöflingor hela tiden.
Jag körde intervall träning idag , det var riktigt hårt och det slutade nästan med ett astmaanfall..
När jag kom hem avslutade jag med benövningar och situps.
Jag tycker att hur mycket jag än tränar så syns det inget resultat, jag tränar ändå minst 3 ggr i veckan. Eller är det mitt ätstörda perfektionistiska öga som vägrar se det och vill ha bättre resultat. Mycket möjligt att det kan vara så.
Är ledig imorgon också så då blir det en runda till, det gäller att passa på innan man börjar jobba heltid igen.
Sen imorgon kl 16 ska jag vara med i en musikvideo inspelning, vilket band det är vet jag inte, men jag ska i alla fall agera journalist. Det ska bli riktigt kul :)
Mer info kommer imorgon!

Måndag igen!

Detta är min första lediga måndag sedan 16 veckor, det känns väldigt konstigt att inte vara på kliniken och äta frukost med de andra tjejerna.
Jag har spenderat morgonen med att storstäda och träna ett pass zumba.
Ni som inte har provat måste testa, det är skitkul!!
Frukost och lunch har också hunnits med och just nu äter jag mellis innan jag ska ut på jogging runda.
Ska dra på mig min Trango jacka från Peak vilken jag varmt kan rekommendera vid sådana har tillfällen när det snöar. Bifogar bild så ni kan se hur snygg den är.
På onsdag kommer jag att vara tillbaka på jobb på Peak och jag längtar verkligen. Vårkollektionen är superfin och det ska bli så kul att få skylta igen!
See you soon guys!!

Söndag

Dagen spenderades hemma hos mamma vilket jag djupt ångrar just nu.
De tjatade på mig som vanligt angående maten. Jag åt nämligen några chokladbitar mellan måltiderna och det blev ett himla liv pga det. De har inte förstått att om jag vill så får jag lov att unna mig något mellan måltiderna om jag anser att jag klarar av att äta det.
Som vanligt slutade det med världens bråk och att jag och min dotter åkte hem.
Bara för lite choklads skull?! De ska väl vara glada att jag äter överhuvudtaget och inte svälter mig själv??
Förr hade jag kunnat sluta äta bara för att djävlas men inte idag, en sådan sak ska inte få bryta ner mig.

Jag är så trött på allas tjat och frågor. Har du ätit idag? Vad? När då?
Ja, jag äter och när och hur mycket är mitt problem, jag äter åtminstone och hade jag inte ätit hade märkts ganska tydligt på mitt sinne och utseende.
Att de aldrig blir nöjd med en, alltid ska man få höra tjat och negativa saker om allt man gör. Lite uppskattning hade inte skadat. Dem enda som berömt mig under behandlingen har varit min syster och vänner och jag är glad att de har stöttat mig hela vägen för jag hade aldrig klarat det utan dem.

Älskar er, ni vet vem ni är :)

Valentines day!!

Detta fina kort fick jag i morse av min underbara dotter.
Gissa om jag började gråta, vart får en 7-åring dessa fina ord ifrån?
Åh min dotter är den finaste på hela jorden och jag är så stolt över att få vara mamma till en så härlig flicka. Detta var helt klart min bästa alla hjärtans dag någonsin :)

Mätt och belåten :)

Idag var jag och min dotter på C's 40-års kalas och det var himla trevligt!
Vi köpte 2 par örhängen till henne som hon uppskattade jätte mycket.
Det bjöds på 4 olika smörgås tårtor med bl.a. lax och räkor, ädelost, leverpastej och skinka och en annan med någon fisk. Oh my god!! så gott det var. Jag verkligen älskar smörgåstårta och hade kunnat äta det varje dag :) C hade lagat dem själva och eftersom hon jobbat i kök så fattar ni hur goda de var!! Till dessert blev det tårta och kaffegök, I was in heaven :) haha!
Tror ni jag blev glad när jag fick med mig en doggybag hem med smörgåstårta??
Jag ska äta det till kvällsmål idag och till frukost imorgon, mums!!
Låter det ätstört? Kanske det men jag bryr mig inte för gott är det och huvudsaken är att jag äter.
Jag tackar C för en mycket trevlig dag i Arlöv och hoppas hon firar ordentligt ikväll!

Party :)

Idag ska jag på C:s 40-års kalas :) C är en underbar tjej jag lärde känna på kliniken.
Jag sitter just nu och äter min frukost samtidigt, duktigt va??
Det känns så himla skönt att jag är på rätt spår igen!

Imorgon är det Valentines day, har ni nu fixat alla presenter till era kära?
Jag slipper dock hihi, är i dejting stadie med en helt underbar kille jag träffade på nyår :). Tycker det e mest jobbigt att man måste köpa saker, va fan ge mig kärlek, kramar, pussar och lite mys så är jag nöjd ;) haha!
Han ska sova här på onsdag och jag längtar sååååå.
När jag tänker efter så var det år sedan jag var kär sist... En alldeles underbar känsla!
Alla senaste förhållanden jag har haft har tagit slut pga min ätstörning, jag vågade inte gå ut bland folk utan ville bara sitta hemma där jag kände mig trygg. Kul tjej?? NEJ!! Tack och lov är jag en annan människa idag!!!
Är väldigt rädd för att han ska tycka jag är konstig men samtidigt tror jag han förstår för hans mamma har varit ätstörd.

Jajja enough said, Jag ska i alla fall på kalas kl 13 idag och ser väldigt mycket fram emot det, vi ska få min favorit, smörgåstårta. YEY!

Härliga känslor!!

Åhh nu när det börjar smälta in känns det alldeles underbart :)
Så många bra saker har hänt mig under dessa 16 veckor och så många nya vänner för livet har jag fått!
Äntligen har jag börjat tycka om att umgås med vänner igen, senaste året när jag blev som sjukast undvek jag oftast alla sociala sammanhang för jag orkade inte och hade blivit väldigt tillbakadragen.
Alla känslor en människa känner var som bortblåsta innan jag kom till kliniken, jag var bara ett skal fyllt med ilska, frustration, nervositet, skam och äckel. Inga positiva känslor med andra ord.

Men så kom maten in i bilden och för varje vecka började jag känna mer och mer i kroppen. Känslor som jag inte upplevt på länge sprudlade i kroppen. Jag kunde bli glad på riktigt och det var en underbar känsla.
Det är en oerhörd lättnad att inte länge behöva bära på den oron och nervositeten i kroppen. Herregud så dåligt jag har mått och herregud vilken skillnad på idag.
Jag ska aldrig mer gå tillbaka till denna spöklika tillvaro och de gånger det går snett ska jag tänka tillbaka på den tiden och verkligen kämpa mig upp.
Visst kommer det alltid finnas svackor och då är det viktigaste att aldrig ge upp!

Åh just nu är jag lycklig, glad, omtumlad, stolt, kär... ja många fina känslor ryms inom mig. Det har varit en lång resa men den bästa någonsin och den kommer pågå en livstid.. Det viktigaste är att aldrig ge upp!!

Behandlingen är avslutad :)

Herregud som jag har slitit i 16 veckor. Det var definitivt värt det!
Jag kan inte säga att jag är helt frisk men jag har verkligen kommit långt och fått de rätta verktygen att jobba med.
Sedan dag 1 har jag gett allt och ställde om mitt liv helt. Från att inte äta vissa dagar till att hetsäta och kräkas andra dagar började jag äta 5 måltider om dagen med 3h mellanrum.
Jag märkte väldigt snabbt hur bra kroppen och jag mådde av mat, det gjorde att jag kämpade ännu mer.
Första veckorna var jobbigast för då svällde kroppen av vätska och man kände sig väldigt uppblåst och tankarna bara snurrade i huvudet. Känslan av att ha mat i magen och vara mätt var värst. Jag ville så gärna kräkas men gjorde det inte.. Det var en obeskrivlig känsla i kroppen...avsky, äckel, skam, sorg...
Efter ett par veckor gav det med sig och jag fick börja jobba med att trivas med hur jag ser ut med några extra kilon. Jag har nog aldrig gråtit så mycket, jag verkligen hatade hur jag såg ut och tyckte att jag var enormt stor.
Idag är jag nog väldigt nöjd, jag har till och med fått bröst :)
Visst har jag dagar då jag vill gå ner igen men då försöker jag tänka på hur bra jag mår idag jämfört mot för 16 veckor sedan och det ger mig styrka att kämpa vidare.
Alla ni där ute som är sjuka, det är verkligen värt det, ge inte upp!! Det friska livet är mycket underbarare än att leva ett liv i ständig ångest och oro.

Jag firade min sista dag med en underbar joggingtur i eftermiddags solen och sen åt jag pizza med min dotter och tittade på G-force, mycket underhållande film :)

Tack till alla på kliniken, vänner, familj, arbetskamrater och ni andra som trodde på mig och hjälpte mig upp när jag föll.. Nu har min dotter fått tillbaka den mamma hon förtjänar och jag ska leva mitt liv till fullo!

Usel vecka :(

Har inte skrivit på ett tag för jag hamnade i en rejäl svacka under helgen. På något vis så kunde jag inte ta tag i mig själv och äta. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt? Hungerkänslorna var som bortblåsta och all mat jag tittade på gjorde så att det vred sig i magen på mig. Jag blev äcklad av att se maten.
Förr svalt jag mig om dagarna för att sen kunna hetsäta och kräkas, jag behöll aldrig en måltid förutom om jag var bortbjuden på middag och nu fick jag inte ens det suget.

I söndags fick jag min värsta ångest attack någonsin, allt snurrade i huvudet,jag fick ingen luft, jag grät konstant och jag hörde hela tiden en röst som sa åt mig att inte röra någon mat för jag skulle bli fet och äcklig.
På samma gång intalade jag mig själv att jag måste äta, jag måste bli frisk och behandlingen måste fungera.
Men denna gång vann rösten... som maler på i mitt huvud... konstant...du e tjock..äcklig..ingen kommer tycka om dig om du äter... Åh som jag hatar den, jag önskar att jag en dag kan skicka den till helvetet och låta den brinna upp för evigt.
Ärligt talat är jag väldigt trött på denna sjukdom samtidigt som jag känner en stor sorg för jag har delat 14 år, dag efter dag med bulimin och nu ska jag inte få någon tillfredsställelse helt plötsligt?

Måndagen var jag på kliniken och lyckades komma in i matrutinerna igen, tisdag och onsdag var jag ledig och då rasade allt igen.
MEN på något sätt under onsdagen hittade jag den där djävlar anamma Madeleine inom mig och bestämde mig för att slå tillbaka. Jag drog ut på en jogging runda och efter det var all styrka tillbaka :)
Nu ska jag kämpa för jag vill bli frisk men samtidigt hör jag ändå rösten.. bara ett kilo till.. sen kan du stanna.. men kan jag någonsin det?
Nu har jag en dag kvar på kliniken och sen går jag där endast på samtal 1 gång per vecka och det ska bli väldigt spännande och se hur min framtid blir..
Vinna eller försvinna.. För er är valet enkelt men inte för mig för jag önskar jag kunde vunnit på båda hållen..

Skit dag!!!!

Jag får nog ta tillbaka det där att jag är f.d ätstörd. Blev idag varse om hur lätt det är att falla tillbaka i gamla mönster...
Vaknade senare än vanligt och kom ur balans med måltiderna. Jag var på fruktansvärt dåligt humör och arg att jag inte gått upp i tid och skippade därför lunch och mellanmål.. Nästa måltid intogs vid 19 och jag var inte alls hungrig och åt inte alls mycket, jag kände att jag lika gärna kunde låtit bli att äta.
Jag är oerhört besviken på mig själv, allt fungerade ju bra fram tills nu!
Vad var det som utlöste denna självsvält och varför straffade jag mig själv genom att inte äta?
Åh som jag hatar denna känsla i kroppen av skam, nervositet, rastlöshet och obehag.
Jag vill bara vara som alla andra och slippa må så här.
3 dagar har jag kvar på kliniken och nu skrämmer det mig oerhört att jag ska klara mig på egen hand. Kommer det någonsin att gå?

Jag vet faktiskt inte men jag får kämpa en dag i taget har jag insett.
Jag ska inte ta ut vinsten i förtid för jag har insett att denna kamp inte är över och vem vet om den någonsin kommer vara det. Imorgon är en ny dag och då börjar jag om från början och hoppas på bättre framgång.

Den dagliga frukosten

Kl 8.30 varje morgon ska jag äta frukost. Jag vaknade inte förrän 10 idag så nu blir hela dagens matschema fel och jag kommer missa en måltid :(
Fuskade lite grann idag och bytte ut en macka mot ett knäckebröd, det skulle ha bytts ut mot 2st knäckebröd men jag orkade inte äta så mycket .
Äter människor som inte är ätstörda också så här stora frukostar?
2 dagar i rad har jag missat några måltider, jag ska äta 5 ggr per dag och igår åt jag bara 3. Det lutar åt en varning på måndag under mitt samtal med min behandlare.

Perfektionisten

Fick reda på i torsdags att jag är en perfektionist.
Vi fick på självbilden svara på 50 frågor om vår personlighet om hur man tänker och agerar i olika situationer. Har väl alltid vetat det innerst inne, men att få det berättat för sig kändes ändå hårt.
'Allt eller intet' syndromet kallas det enligt terapeuter.
Det stämmer väldigt bra överens med min verklighet.

Hela mitt liv har jag strävat efter att vara perfekt i andras ögon och för mig var det väldigt viktigt att vara omtyckt av alla. Ju smalare jag var desto mer skulle folk omkring tycka om mig och tycka att jag var stark och hade självdisciplin.
Har även insett att det är därför jag haft svårt att släppa in nya människor i mitt liv för jag har även ställt krav på dem och tyckt att vissa är inte värdiga min vänskap. Jag har till och med tyckt att folk var för tjocka för att umgås med mig och jag mådde illa av tjocka folk och tyckte de var svaga för de kunde inte kontrollera maten.
Det som måste kommas ihåg var att jag var sjuk då och tänkte på ett destruktivt onormalt sätt. Lyckligtvis så tänker jag inte så idag och vågar därför stå för hur jag agerat och jag kan ärligt säga att jag skäms, för den där människan var inte jag.
Idag förstår jag inte varför jag har utsatt mig själv för detta i alla dessa år bara för att bli perfekt.
Varför valde jag att må så fysiskt och psykiskt dåligt och varför valde jag risken att dö varje dag när jag istället kunde valt att leva varje dag till fullo?
Jag kan ärligt säga att när jag började på kliniken så var inte mitt mål att bli frisk, jag var i så dåligt skick med en vilopuls på 110 och hjärtat slog dubbelslag och jag hade näringsbrist. Varje natt trodde jag att jag skulle dö och det var det som skrämde mig. Mitt mål var att må lite bättre kroppsligt och sen skulle jag börja självsvälta mig igen och det jag åt hemma kunde jag kräkas upp igen, så var planen.

Att börja på kliniken kändes som ett misslyckande för mig och jag trodde att alla skulle tänka: Herregud så svag hon är! Kan hon inte bättre än det?
Jag hittade så småningom andra sätt att tillfredställa min självkänsla.
För mig blev det en tävling att varje vecka gå upp i vikt (för jag fick beröm då) och hade jag inte gjort det så var det ett stort nederlag. För varje svår mat situation som jag hade löst fick jag en guldstjärna. Detta blev mitt sätt att hantera situationen och varje dag blev till en tävling med maten.
Idag har jag ett normalt tankesätt kring maten och min vikt, det känns så i allafall. Jag bryr mig inte längre vad jag äter och kan till och med unna mig glass,chips och godis :)
Jag har insett att jag är perfekt på mitt eget lilla vis och jag älskar verkligen mig själv.

I LOVE ME

AJ??

Så här kan det gå efter ett par drinkar och för höga klackar på is :)

Sweet Copenhagen

Min torsdags date blev inställd så jag och X passade på att göra en helkväll i Köpenhamn. Vi började med kortspel och öl hemma hos mig sen tog vi tåget över vid 23. Vi var lagom lulliga på vägen över.
Vi började på en nattklubb vid Kongens nytorg som visade sig ha en medelålder på ca 16 :) så vi gick snabbt vidare till Australian bar där det var betydligt mer ös.
De flesta killarna var grymt fula men vi blev bjudna på en massa shots och drinkar så Who cares??
På morgonkvisten åt vi på Burger King!! Jag som hatar BK och har inte ätit där på evigheter. Snacka om dagen efter ångest!
Men guldstjärnor till oss som klarade detta med bravur.
Vägen hem blev vinglig på grund av att det var is överallt och jag gjorde en kamikaze dykning som resulterade i ett skadat knä, fy vad ont det gjorde!
Kl 7 var vi hemma och X bredde ut sig över hela sängen så jag fick sova längst ut på kanten. Hon är precis som min dotter :)
Kl 15 steg vi upp och åt frukost 2 mackor, fil med flingor, kaffe och juice.
Så dagens mat schema har blivit totalt rubbat men det skiter jag i för gårdagen var så kul så det var det värt :)
Tack X för en underbar kväll, du är bäst!

Jag mår bra!

10.45 kom X förbi och vi gick och handlade lunch på Willys. Som vanligt fick jag laga den ;) X gjorde salladen. Det blev korvgryta med ris och sallad med feta ost. Mycket gott!!
Sen gick vi igenom våra matdagböcker och jämförde förr och nu och insåg att vi har verkligen kommit långt i beteende och tänkande.
Förr ville jag se ut som Nicole Richie eller Victoria Beckham men idag tycker jag Cameron Diaz och Jennifer Aniston är vrål snygga och skulle aldrig vilja se ut som ett skelett. Det är ju inte snyggt någonstans!
Bara där ser man skillnaden på hur sjuk jag var innan.

Jag minns att jag ville att mina revben och ryggraden skulle synas så mycket som möjligt för jag tyckte det var snyggt och jag brukade mäta mina lår och överarmar för att se om jag blivit mindre. Sjukt, eller hur?
Idag älskar jag min kropp och trivs med de 7 kilo jag gått upp och jag bryr mig inte om hur mycket jag väger. Att jag mår bra är det viktigaste för mig.

Hörde ni?? Jag mår bra och jag menar det verkligen!

Åh härliga tisdag :)

Det är så skönt att vara ledig idag, X kommer förbi på lunch och mys idag och jag längtar verkligen!
Vaknade 7 idag och kan inte direkt påstå att jag är pigg men efter några koppar kaffe så ska det nog snart lösa sig :)
Har precis ätit frukost och jag var verkligen hungrig, jag kunde inte vänta tills 8.30.
Det blev 2 mackor med ost och gurka och yoghurt med flingor.
Fy vad duktig ja är!!!

Åh denna dag kunde inte varit mer slö..

Började dagen med frukost kl 8.30-9.00 som vanligt därefter hade vi kontaktgrupp där man presenterar nya som börjar och informerar om veckans gång.
Jag höll på att somna flera gånger under gruppens gång, jag har börjat med fluoxetin för ett tag sedan som gör att jag har svårt för att somna på nätterna och därför är jag grymt trött på dagarna. Inte alltid men ofta eller nej för det mesta på måndagar haha :)
Sen fick jag ett sms av en tjej som har blivit en av mina bästa vänner under behandlingen , vi kan kalla henne X, där hon fråga om vi skulle ta en promenad i parken. Hon slutade nämligen i fredags och saknar mig redan :) och jag saknar givetvis henne med oerhört mycket. Jag är dock väldigt glad och stolt över henne att hon kommit så långt och mår bra.
Vi tog en promenad ner till Västra Hamnen och pratade mestadels om kärlekarna i våra liv.
Åh vad vi har haft långa samtal om allt mellan himmel och jord, jag kommer sakna det nu när man ska börja jobba igen och livet ska återgå till det normala.
Jag måste dock säga att jag är livrädd för hur det kommer att gå i det vanliga livet men jag ska göra allt för att följa matschemat och hålla mig frisk. Jag vill aldrig mer leva i en dimma..

Till lunch var det någon sorts sallad som jag inte alls tyckte om med 2 brödskivor,
jag tryckte i mig det utan att klaga för det var 2 nya tjejer där idag och de har de mycket jobbigare än mig och jag ville försöka vara ett gott föredöme. De klarade det galant måste jag säga.
Mättnadskänslan efter en måltid är väldigt behaglig nuförtiden, förr kände jag mig svullen och mådde illa och ville bara kräkas. Som tur är känner jag inte så idag, jag känner mig nästan precis som alla andra.
Därefter hade jag samtal med min behandlare där hon tyckte att jag kommit väldigt långt i mitt tillfrisknande och hon var stolt över mig. Det värmde i hjärtat måste jag säga :)
Därefter tog jag en promenad den långa vägen hem, det är väldigt skönt att rensa tankarna och bara ha en stund för sig själv på vägen hem.

Imorgon kommer X hit vid 10.30 och vi ska äta lunch ihop och jag ska laga den!
Jag har faktiskt lärt mig att laga mat på kliniken och jag är mycket imponerad av mig själv. Det blir inte alltid gott men jag lagar i alla fall, huvudsaken är att jag äter!
Åhhh nu längtar jag redan till imorgon!
Godnatt alla :)

M

Nu är det min tur!

Har länge velat starta en blogg som skulle handlat om min väg tillbaka i livet.

Jag går just nu i en dagvårdsbehandling mot ätstörningar och har endast två veckor kvar. Det är det jag tänkt att denna blogg ska handla om, min väg till ett nytt friskt liv utan min fiende. Har insett att det är dags att säga adjö till min ovän sedan 14 år.

Nu har jag gått 14 veckor i KBT-behandling på en klinik måndag till fredag vecka efter vecka.
Den 12 oktober 2009 påbörjade jag den långa resan mot ett friskare liv.
Måste säga att de första veckorna var ett helvete!
Att gå från att självsvälta sig i perioder och sen kräkas när man väl åt till att helt pötsligt äta 5 ggr om dagen var det värsta jag varit med om.
MEN från dag ett hade jag bestämt mig för att det här skulle jag klara och jag skulle inte ge upp hur dåligt jag än mådde av att äta.
Jag glömmer aldrig första dagen... hade inte sovit en blund på natten för jag var för nervös och allt jag tänkte på var att jag ska äta 5 ggr!
Men det gick :)!! Ja, jag mådde jätte illa men jag var i så dåligt skick när jag kom till kliniken och jag kände att nu är detta min chans att ge min dotter den friska mamma hon är värd.
I behandlingen har det ingått ångest samtal, samtal med behandlare, basal kroppskännedom, matlagningskurs och självbild och jag måste säga att det har verkligen funkat för mig.
Så nu tänkte jag att jag ska berätta om min vardag som en f.d. ätstörd för det är just vad jag är.