I'm waisting all of my chances

Too tired to eat, too hungry to sleep

Jag har valt att inte skriva på ett tag då maten inte alls går bra för tillfället.

Det var meningen att denna blogg skulle handla om att bli frisk.

Tro mig, jag är inte ett dugg i närheten utan snarare tillbaka på ruta ett.

Det suger och jag är otroligt låg och har ingen ork att vända på situationen.

För varje dag blir jag mer och mer apatisk, får panikångest och är fullständigt tom i sinnet och allt jag kan tänka på är att jag måste bli smalare. Så himla frustrerande för jag vill ju egentligen vara frisk, tror jag.

Jag måste försöka vända på situationen, jag vet bara inte hur.

It fucking sucks!!



Jag gör det jag är bäst på, förtränger allt.

Alla känslor och allt obehag får stå åt sidan för ett tag.

Jag klistrar på mitt bästa leende varje morgon så ingen ska märka hur allt faller samman inom mig.

Schhhhh... Don't say a word or I won't tell my secrets...

I'm going to smile like nothing's wrong.

Talk like everything's perfect.

Act like it's all a dream and pretend it's not hurting me.

Har bytat adress, det visade sig att min familj hade läst bloggen och ställde mig mot väggen.

Vilket iofs var bra eftersom det resulterade i att jag började äta igen men det höll typ 2-3 veckor sen började jag om igen med att hoppa över måltider och ersätta med piller som dämpar hunger. Japp, jag erkänner att jag är en sjukt svag människa som ger efter hela tiden och jag är sjukt bra på att ljuga om hur bra det går med maten som tills idag då jag svimmade. Men det är bara till att bita ihop och ta nya tag imorgon, för idag orkar jag bara inte bry mig..