Herregud som jag har slitit i 16 veckor. Det var definitivt värt det!
Jag kan inte säga att jag är helt frisk men jag har verkligen kommit långt och fått de rätta verktygen att jobba med.
Sedan dag 1 har jag gett allt och ställde om mitt liv helt. Från att inte äta vissa dagar till att hetsäta och kräkas andra dagar började jag äta 5 måltider om dagen med 3h mellanrum.
Jag märkte väldigt snabbt hur bra kroppen och jag mådde av mat, det gjorde att jag kämpade ännu mer.
Första veckorna var jobbigast för då svällde kroppen av vätska och man kände sig väldigt uppblåst och tankarna bara snurrade i huvudet. Känslan av att ha mat i magen och vara mätt var värst. Jag ville så gärna kräkas men gjorde det inte.. Det var en obeskrivlig känsla i kroppen...avsky, äckel, skam, sorg...
Efter ett par veckor gav det med sig och jag fick börja jobba med att trivas med hur jag ser ut med några extra kilon. Jag har nog aldrig gråtit så mycket, jag verkligen hatade hur jag såg ut och tyckte att jag var enormt stor.
Idag är jag nog väldigt nöjd, jag har till och med fått bröst :)
Visst har jag dagar då jag vill gå ner igen men då försöker jag tänka på hur bra jag mår idag jämfört mot för 16 veckor sedan och det ger mig styrka att kämpa vidare.
Alla ni där ute som är sjuka, det är verkligen värt det, ge inte upp!! Det friska livet är mycket underbarare än att leva ett liv i ständig ångest och oro.
Jag firade min sista dag med en underbar joggingtur i eftermiddags solen och sen åt jag pizza med min dotter och tittade på G-force, mycket underhållande film :)
Tack till alla på kliniken, vänner, familj, arbetskamrater och ni andra som trodde på mig och hjälpte mig upp när jag föll.. Nu har min dotter fått tillbaka den mamma hon förtjänar och jag ska leva mitt liv till fullo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar