
Har inte skrivit om maten på länge för det har börjat gå åt fel håll :(
Pratade med P och C igår och jag är inte den enda som misslyckats så det kändes lite bättre då.
I helgen åt jag nästan inget alls och igår åt jag 3 gånger men mindre portioner och idag har jag inte ätit alls.
Jag var ute och joggade igår och idag, idag gick det inget vidare, jag hade ingen ork överhuvudtaget och bara skakade när jag kom hem..
Jag har blivit besatt av att träna och så fort jag ätit så tänker jag att jag måste ut och springa bort det eller promenera till och från jobb och ta trapporna istället för hissen. Jag undrar var allt detta sjuka tänkande kommer ifrån, när jag blivit fri från bulimin så kommer nästa problem..
Och tro mig, jag kommer aldrig mer att kräkas igen då äter jag hellre inget alls för mitt hjärta tog för mycket stryk i somras.. Och jag är rädd för att må så dåligt igen..
Hmm.. Jag och P sa det igår att vi blir nog aldrig helt friska..
Men trots detta så mår jag faktiskt riktigt bra än så länge, tror att det är tack vare min medicin.
Imorgon har jag samtal och ska ta upp detta med min behandlare.. ångest big time. Men jag måste vara ärlig för jag vet att det är ett problem fast jag vill ju inte riktigt inse det själv.. Ortorexi nervosa nästa.. Fick en varning i januari för jag tränade för mycket och vad kommer hon då säga nu när jag tränar nästan varje dag?
Dock så tycker jag inte att det syns något resultat och måste träna mer men jag vet innerst inne att det är bara jag som ser det så..
Men snart blir man ju riktigt förbannad på dig!!! Fattar du inte??? Bäst för dig att du är 100% ärlig under ditt samtal imorgon... Skärpning för fan! :(
SvaraRadera